tisdag 24 februari 2009

Rapport från...

barnmorskans mottagning idag. Blodvärdena är utmärkta och blodets rinnförmåga är inte direkt dålig den heller... Är uppenbarligen proppfull med blod.
SF-måttet har ökat en halv centimeter på den gångna veckan till 34,5. Barnets hjärtljud ligger på 138. Inga sensationer åt något håll. Huvudet ligger djupt nedkilat och fixerat. Det hade jag kunnat berätta för henne.
Tja, en ny tid bokades in och jag ska verkligen inte göra mig några som helst förhoppningar utan satsa på det nya datumet i mitt liv. 3 mars ska jag besöka min barnmorska igen. Jippie!

6 kommentarer:

  1. Skönt i alla fall att du och bebisen verkar må bra. Ja, förutom alla dina krämpor så klart, hoppas att de är bättre idag!

    Jag ska nog på allvar börja satsa på datumet som min bebbe senast kommer ut istället för det löjliga BF. Igångsättning borde bli senast den 16 mars för mig...

    Massor av kramar!
    C

    SvaraRadera
  2. Tror också att det är psykologiskt bättre att satsa på senare datum. Varför, åh, varför fick man det där gäckande bf-datumet?

    Mängder med kramar till dig också och självklart förhoppningar om att ingen igångsättning ska bli nödvändig... För någon av oss...

    SvaraRadera
  3. skönt med fina värden. du hoppas slippa gå dit den 3:e antar jag?

    SvaraRadera
  4. Hmm, ja... Fast vet efter att ha läst om din andra graviditet att man inte alltid slipper igångsättning trots att man är omföderska... Hur var det förresten med din första grav?
    Var ju helt övertygad om att eftersom sonen kom innan bf så skulle det här barnet komma ÄNNU tidigare. Men icke.

    SvaraRadera
  5. så trodde jag med... min dotter föddes 37+0, sonen alltså 42+0. det var låååånga veckor, de där fem! och jag hade fått gå hem och vänta två dagar till om jag hade velat, han mådde prima på överburenhetskontrollen. en igångsatt förlossning var smärtmässigt mycket värre, kunde jag göra om skulle jag nog ha väntat. men det ville man ju inte där och då!

    SvaraRadera
  6. Ojojoj... Ja, det var ju verkligen en skillnad. Hmm, ja, igångsättning är ingen höjdare har jag förstått, men precis som du säger: där och då vill man ju inget hellre än att vara av med det...
    Graviditeten, menar jag. En kollega sa mycket triumferande att vissa kvinnor helt enkelt är gravida i 10 månader. Jag ber en stilla bön om att det inte är jag.

    SvaraRadera