Örtagården

Två familjer, fyra barn gemensamt, får allt som oftast en behagligare utflykt än en familj med två barn. Lustigt, sånt där, med ekvationer i föräldralivet.

Igår på eftermiddagen, efter en lagom lugn morgon utan nämnvärda vredesutbrott, besökte vi Tirups örtagård som tydligen förutom exceptionellt goda kakor har en lika exceptionellt bra lekplats. Tydligen, säger jag, eftersom jag aldrig lagt märke till det förut. Ganska snabbt insåg jag att orsaken till det fenomenet är, att jag inte varit där som förälder förut. Som tjugoplusåring var barnfaciliteter snarare något som talade emot ett besök...
Det där med utflykter är en precisionskonst att planera. Detta visade sig vara ett lämpligt utflyktsmål för människor i vår situation och definitivt något vi lär göra igen. Snart. Inte minst för de goda kakornas skull.
Det dignande fikabordet innebar dock att olyckan var framme och en av kakorna landade...

Skånes familjepark

Eller djurpark som det egentligen heter, har varit dagens utflyktsmål. Redan vid 10.30 var parkeringen full av småbarnsföräldrar och barn, vagnar och fika.
Same procedure as last year, med mormor och morfar som medföljare, för vår del. Det här året var dock makens första (ja, inte första förstås, men första som förälder) och lillasysters, såklart.

Rubinen sprang och sprang förbi uttrar och sälar, björnar och vildsvin och i slutändan undrar om man förstås om det inte är själva springandet som är poängen, inte djur-tittandet. För vår del var det dock inte dumt att komma iväg, och fika utomhus på en bänk smakar faktiskt alltid lika gott.