torsdag 19 mars 2009

Grey-moral

I ett antal år (faktiskt sedan första avsnittet visades) har maken, min syster, en väninna och jag haft Grey-dater. Inte alltid på de dagar som avsnittet visas och inte varje vecka; ibland har vi haft hela tre avsnitt att maraton-se tillsammans.
Från början var vi helt tagna. Grät kollektivt under i princip varje avsnitt och prisade skaparna av en så genomtänkt tv-serie.

Men, sen kom nedåtgången. Vi var rörande överens om att säsong tre var ett manusförfattar-fiasko. Utan att ha gjort ordentlig efterforskning förutsatte vi att dessa skurkar till författare avskedades inför säsong fyra, för den säsongen tog sig faktiskt ordentligt.

Så, vad är det som hänt under den här säsongen? Igår grät jag faktiskt för första gången på ett tag igen, men de använder liksom fula knep på oss föräldrar när de använder barns hotande död som ingrediens. Alltså inte så konstigt. Och, definitivt skapade manusförfattarna ett intressant moraliskt dilemma kring död och liv, dödsstraff och vem som äger rätten till någons liv. Det ger jag dem.
Men.
Denny.
Kan vi inte bara få slippa denna plot och denne man? Han har ju för fasen svävat över serien som en ond demon; inte minst under bottennappet säsong tre, alldeles för länge nu och hans medverkan gör enligt min mening serien till en surrealistisk kalkon. Är det verkligen den amerikanska provpubliken (med kass smak) som tvingar oss att fortsätta se hans miner eller är det helt enkelt jag som inte förstår hans tjusning?

Vi spekulerade i alla fall igår kring om detta kan ha varit hans sista föreställning, men kom fram till att: förmodligen inte; Izzie måste ju hämtas också... Suck.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar