Det gäller att fortsätta med profylaxandningen även efter förlossningen. Ungefär ett år till, om jag minns rätt. Nu kom ju dessutom nästa graviditet emellan för min del, så profylaxandningen har kanske pågått av och till i si så där 21 månader... Och då menar jag förstås motsvarigheten till det klassiska "räkna till 10". I morse räknade jag inte till 10 och glömde allt vad andning är när jag vaknade efter amningsnatt (dock utan kolikkrydda just i natt) av gnällskrikande R vars bajs togs om hand av maken.
När L dessutom visade sig på gnälligt inget-är-bra-humör à la tre veckors bebis och maken beordrar ut R till min vård för att kunna gå på toaletten, ja, då funkade det inte ens att räkna till 50 (om jag nu skulle tänkt på det).
Attans så tråkigt det blir med sådan atmosfär och det är betydligt jobbigare att vända skutan på rätt köl igen istället för att redan från början andas djupt. Så, nu ska här suddas ut sura miner och andas lite till innan R och maken kommer tillbaka från lekplatsen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar