Om livet och en del av det jag tänker på. Då och då. Mest i karusellform.
torsdag 22 juli 2010
Och när jag ser honom sova...
..., min fine fine Rubin, med feber i kroppen och tunga ögonlock, varmlockig och underbart kärleksfullt gosig innan sömnen träder in, värker mitt hjärta av en kärlek som gör hela kroppen svag och bräcklig.
fröken blund slår dank: Tack, fina. Nej, det gör ju inte det, och den är ju samtidigt så drabbande svår ibland när man nästan kan avsky att man är så bunden till någon... Kram!
oj. så fint. jag vet jag vet...den där kärleken. det finns inget som den. inget.
SvaraRaderakram
fröken blund slår dank: Tack, fina.
SvaraRaderaNej, det gör ju inte det, och den är ju samtidigt så drabbande svår ibland när man nästan kan avsky att man är så bunden till någon... Kram!