måndag 26 juli 2010

Lite impad

Det slår mig då och då att den där två-åringen som jag hade att förhålla mig till under året nu är en treåring istället med allt vad det innebär. Vissa saker har ju faktiskt förändrats till det bättre trots gnäll, velighet och tjat.
Som idag t ex.
Vi gick till tandhygienisten. Jag var väl inte direkt orolig, men med tanke på att Rubinen vid 1,5 års ålder skrämde livet ur tandläkarstudenten som istället bokade in honom 9 månader senare eftersom undersökning var omöjlig, så kanske just det där med Rubinen och lokaler där man tittar på tänder inte gör hjärtat varmt vid tanken.
Men, den lille käcke betedde sig som ett litet mönsterbarn i väntrummet, klättrade upp i stolen själv när vi kom in i rummet, lät hygienisten titta på alla tänder, blåsa på dem och pensla banangojs. Utan ett endaste litet delfinskrik eller bryt. (Möjligen en antydning när han var tvungen att sluta med tryckandet på sköljknappen efter 15 tryck.)
Och hela vägen tillbaka chantade han hur duktig han varit "Nu var jag såååå duktig, mamma! Verkligen så duktig!". Och, ja, det må jag säga.
Sedan blev han sitt mer vanliga jag igen.

5 kommentarer:

  1. haha! vad skönt :)
    Då kan vi hoppas att framtida tandläkarbesök även de går som en dans!

    Nu fick jag lite dåligt samvete över att vi inte tagit borsta-tänderna-fighten på ett tag. Lillan borstar mycket gärna tänderna själv, men vi får inte hålla i tandborsten. Vilket ju gör att de där små tänderna inte blir borstade alls, trots att borsten är där inne i munnen.

    SvaraRadera
  2. Nämen.. jag hade ju kommenterat detta inlägg! Fast det verkar inte ha skickats. Och nu kommer jag inte ihåg vad jag skrev, även om det säkert inte var så viktigt..

    SvaraRadera
  3. C: Jo, väldigt mycket utandning där...;) L är inte så förtjust i tandborstning hon heller, men vi har verkligen tagit in all skrämselpropaganda som predikas här nere och tvingar henne. Det har faktiskt gått bättre på sista tiden när vi börjat hitta alla Bolibompa-karaktärerna i hennes mun. Då sitter hon som ett litet ljus...

    Kajsa: Hmm, fast tänk om det var det..? Och alla kommentarer är viktiga tycker jag;)!

    SvaraRadera
  4. hahaha, du skriver så fint, så roligt om dina fina ungar:)

    SvaraRadera
  5. fröken blund slår dank: Tack, tack! Det värmer, du! Kram!

    SvaraRadera