Fredagsstök

Idag är jag hemma med en lätt febrig dotter som glatt kom in i morse och sjöng "Staffan var en stalledräng" för resten av familjen. När hon lagt sig till rätta mellan mig och Rubinen sa hon med bestämd röst:

"Jag vill inte att du pillar på mig, R. Du får inte pilla på mamma heller. Du får inte pilla på täcket."

Som tur var slutade hon förmaningarna med ett uppmanande
"Kraaaaam!".
Ytterligare tur var att Rubinen för en gångs skull var på ett gott morgonhumör så han tog allt med ro och kramade henne.

Nu har vi lämnat storebror, tvättat fem tvättar, fikat med min kollega och kompis M samt handlat semlor till eftermiddagsfika. Framför oss har vi ytterligare tvättstök, storstädning, lunch, tupplur (Pydd), hämtning av Rubin samt klippning av densamme.

Känns som att det är en dag med flyt trots allt. Fast glamouren får jag suga lite på...

Torsdagens bling

Bilden är tämligen usel, men föreställer mitt armband idag som gjorde sin vardagsdebut. Det kändes faktiskt riktigt bra. Än så länge har jag inte vågat mig på den stora utmaningen; klackar på jobbet. Frågan är om chansen kommer mer den här veckan...

Men lyssna då!

Varje dag; ja, i princip i varje "samtal" med storebror får man upprepa frågan eller uppmaningen minst tio gånger.
Han lyssnar helt enkelt inte. Alls.
Det tär på tålamodet. M.Y.C.K.E.T. Ibland så mycket att man bokstavligen vill slita i sitt hår och vråla rakt ut.
Min hals tär det på också. För när jag upprepar samma sak för åttonde gången är röststyrkan något... högre. Men fortfarande lyssnas det inte.
Och det är inte hans hörsel det är fel på; den har vi t o m varit och kollat efter öroninflammationen förra vintern. Nej, han är helt enkelt disträ. Löjligt disträ.

På dagis idag påpekades det och det är nog så att det blivit värre på sista tiden. Det är väl väldigt mycket som pågår inne i den lille pojkens huvud. För i leken med lillasyster märks det verkligen ingenting.
Men. Saken är den att hans far har samma tendens. Så det lär ju inte gå över med åren. Bara bli mer sofistikerat, möjligen.
Någon som har ett tips på hur man väcker någon som är djupt i sina tankar utan att chocka honom och därmed göra honom arg?

Glitter på en onsdag

Lite lagom försiktigt smög jag på mig denna brosch som en klick på allt det svarta idag. Min kollega trodde att det vare en ny kofta. Kanske är det så här man ska minska sitt klädkonto?

Onsdagens Pydd

Den ilskna snart-två-åringen är som tidigare nämnts en aning mer verbal än en viss Rubin i samma ålder. Det innebär en och annan utskällning från hennes sida.

Efter middagen vrålade hon: "Jag vill ha min napp, mamma! Ge mig nappen nu!"

Tursamt nog är jag inte rädd för de där högröstade pådrivningarna och fortsatte hävda att tänderna skulle borstas först.
"Dumma mamma!" skrek Pydd.

Och det får jag höra ett ganska stort antal gånger per dag, men det är väl bara att vänja sig.

Tisdagens Rubin

Rubinen vid middagsbordet: "Jag vill ha vatten, pappa!"

Pappan med en road blick: "Ta det med servitrisen istället."

Rubinen vänd mot mig: "Jag vill ha vatten, mamma!"

Sa jag att vi faktiskt är väldigt jämställda och har delat föräldraledigheterna nästan helt lika?!

Flärdfull tisdag

I min samling av kors finns ett som jag aldrig använt. Förrän nu. Det är en vigningspresent från en av mina gudfäder som nu tragiskt nog är död. Tack Frida för glitterveckan!