Ironi

Igår vaccinerade jag mig, som sagt. I natt vid den vanliga övernattningen inne hos Rubinen, märkte jag att han var varm. I nattens ovanligt jobbiga dimma med både vaken Pydd och väldigt orolig Rubin, pallade jag helt enkelt inte gå upp för att kolla temp.
I morse visade det sig att febern var och är ett faktum och att det blir hemmatillvaro resten av veckan. R är dock väldigt pigg och inga andra symptom finns. Jag håller andan och funderar på att låta bli att läsa om hur svinis börjar. Det hade väl varit typiskt att barnen åker på den nu. Å andra sidan, var det ju ett av mina starkaste argument för att självklart ta sprutan. För att kunna ta hand om eventuellt sjuka barn. Fast det var ju knappast vad jag önskade... Och, for the record; maken kastar sig iväg idag för att även han köa för spruta.