tisdag 27 oktober 2009
Grrrrrr
Jag är så TRÖTT på att gräla om påklädning med Rubinen. Minst två gånger om dagen är det samma visa; jag lägger fram kläderna, kallar på Rubinen, försöker med olika metoder att få honom att gå fram till sina kläder och ta dem på sig med min hjälp. Varje gång får jag till slut klä på en skrikande och fäktande Rubin mot hans vilja. Och varje gång har jag adrenalinrus i kroppen i en halvtimme efter. Ja, jag vet att han får mig dit han vill i provokationens nät... Fasen, att det ska vara höst-vinter när den här fasen kom!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jepps, jäkligt dålig timing av oss där faktiskt. Tänk om man hade kunnat kontra med ett "ja men gå utan jacka då", vad skönt det hade varit. Det är liksom inte riktigt ett alternativ så här års :(
SvaraRaderaFast jag kapitulerar ofta och säger just "men gå utan jacka då", på ett snällt och icke-hotande sätt, och då brukar stora S fatta läget och klä på sig.
SvaraRaderaAnnars är påklädning framför den lilla morgonstunden framför teven ett säkert kort, hos oss.
mellanbarnet: Ja, urusel timing, inser jag nu. Min enda (?) tröst just nu är att föräldraledigheten går mot sitt slut och det därmed blir maken som får ta nästan alla roliga påklädningar OCH även att i fallet dottern, så inträffar samma ålder under sommaren. Pust.
SvaraRaderaYogamamma: Jo, jag har försökt det också, men kanske inte så snällt och icke-hotande som hade behövts. Rubinen rusar dessutom gladeligen ut från dagis i både strumplästen och utan jacka... Jag ska försöka igen med mild stämma och ditt tips om tv:n är ju verkligen värt att testa! Tack!