söndag 8 augusti 2010
Syskontillvaro
Varje gång jag ser mina barn och det band de har, trots allt, blir jag alldeles alldeles varm i hjärtat. Det känns som att vi gjort något bra. Jobbiga tider belönar sig och har uppenbarligen gjort det så mycket tidigare än vad vi beräknade. De slåss, bråkar och skriker åt varandra, men det kramas spontant och pussas lika spontant. Ofta hör man en liten storebror ropa "Kom, Pydd, så myser vi!" Och det gör de faktiskt. Och så bryts förstås lugnet av ett illskrik inom kort, men så är det. Också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Syskonkärlek är något alldeles extra. Jag känner igen det du skriver i Signe & Siri också. Mycket bråk är det. Men ännu mer magisk kärlek och närhet.
SvaraRaderaOch då känner jag som du, att det här har jag och min man gjort väldigt, väldigt bra.
Yogamamma: Ja, och jag vet ju själv att det är så starkt så länge; känslorna har aldrig varit ljumma till min egen syster och bror. Jag är mycket glad åt att vi kunde ge Rubinen ett syskon. Och enormt glad att få vara med och se deras relation utvecklas. Så häftigt det är!
SvaraRaderaVad underbart! Hos oss har de första sådana där magiska stunder börjat dyka upp nu, när lillasyster med förundran tittar på storebror som busar och kelar med henne och så skrattar hon. Det är så härligt och ännu bättre lär det ju bli när de kan kommunicera med varandra på riktigt.
SvaraRaderaVad härligt det är att höra om syskonkärlek.
SvaraRaderaDet är precis det där jag ser fram emot, den dag då mina småkillar börjar få mer glädje av varandra. Tanken på det gör att man orkar med den faktiskt ganska jobbiga period vi går igenom just nu.
åh det är så ljuvligt när det är sådär! syskonkärlek, kanske den vackraste av dem alla? och vilken jättefin bild på dem. hoppas veckan artar sig bra :)
SvaraRaderaFin bild på dem bägge (fantastiskt att du lyckats fånga dem bägge två på bild samtidigt - det är oftast det svåraste tycker jag:-) och japp, syskonkärlek är bra grejer! Kram
SvaraRaderaIngela [All is pretty]: Ja, i början känns det helt overkligt att det någonsin ska bli sådana där stunder, men backspegeln så gick det ju långt snabbare än vad jag trott. Så häftigt! Det bästa av allt är ju att de har en alldeles egen relation; en som inte vi kan bestämma över. På gott och ont, förstås, ibland...
SvaraRaderaSofie: Ja, fy, det ÄR riktigt jobbigt den där första tiden och den går ju verkligen upp och ner. R var ju inte riktigt lika liten när han blev storebror, men nästan. Fördelen är ju att det kanske går ännu snabbare, egentligen, tills det att de kan göra samma saker. Snart så...
fru a: Tack, tack! Ja, jag tror nog att syskonkärleken kommer överst på listan över vackraste relationerna. Jag blir lite tårögd när jag tänker på mina egna syskon och vad de betytt och betyder för mig... Hoppas din vecka varit bra hittills också!
Anna ser dej: Ja, visst är det svårt att fånga dem samtidigt. Pydd har börjat vilja sitta på Rubinens stol - hennes ikea-barnstol är för mindre barn, tycker hon. Tanken är väl att skaffa en större stol till henne, men det har faktiskt funkat för dem att sitta bredvid varandra på R's några gånger. Annars är ju det givna fototillfället där man fångar båda framför tv:n. Men den där lite frånvarande blicken känns så där kul;)... Kram!