måndag 9 augusti 2010

Nystart

Idag var första dagen på resten av vårt liv. Och, ja, första dagen tillbaka på jobbet och dagis.

Det var med en liten oro vi gick och lade oss igår kväll och det var med lätt desperation vi konstaterade i morse att vi nästan inte sovit något alls pga en nattstrulande Pydd, något som faktiskt - peppar, peppar - inte händer så ofta längre.
Men givetvis i natt, då. Rubinen vaknade självfallet även han av den sura lillasystern.

Med tanke på hur lite sömn som fanns i allas våra kroppar var det ett under att dagislämningen gick så bra. För det gjorde den verkligen. Även för Pydd. Som när hon kom in på sin avdelning gick raka vägen fram till brödraparet och kramade dem i tur och ordning. Sedan sa hon "hejdå" med lätt dramatik i rösten och så gick vi vidare till Rubinens avdelning där han hittade en av de bästa kompisarna som också blivit blöjfri i sommar. Kompiskissandet kunde börja. Två stolta och stora pojkar brydde sig inte ett dyft om att jag gick och jag fick tvinga till mig en avskedspuss. Suck. Men även suck av lättnad.

Jaha, så var den igång då. Hösten. Och jag känner redan ett styng av halsont. Det kunde man väl ge sig på.

5 kommentarer:

  1. Jag ser med spänning fram emot Skruttans dagispremiär (okt?)
    Och till det halsonda finns det bara ett knep för mig; Esberitox!

    SvaraRadera
  2. Skönt att det gick så bra, sömnbristen till trots. Nils har varit tillbaka på dagis sen förra måndagen. Och har hostat och snorat sen i torsdags...Sånt är (dagis)livet!

    SvaraRadera
  3. Du får proppa dig med c-vitamin och dricka mycket...hoppas inte att du blir sjuk! Kram

    SvaraRadera
  4. Så himla härligt att det gick fint med första lämningen. Sixten har börjat och det verkar vara ok också och snart är det Nils tur också... Och både lite vemodigt och skönt när man väl liksom har landat i att nu är det höst igen. Kram

    SvaraRadera
  5. Soffy: Förstår absolut din spänning! Det ÄR häftigt med en ny fas i barnens (och ens eget) liv. Plötsligt utvecklas de ju på andra ställen än i hemmet... Skrämmande och skönt på en och samma gång.
    Esberitox måste jag prova - tack för tipset!

    Ingela [All is pretty]: Ja, jätteskönt, en sten som lyftes faktiskt. Och mmm, det är ju något man egentligen räknar med, men det kommer lika ovälkommet varje gång...;)

    Toril: Ja, jag är dålig på att dricka vatten! Tack för påminnelsen och kram tillbaka!

    Anna ser dej: Mycket skönt med en bra start. Andra dagen var inte lika kul... Ett visst vemod är alltid hösten för mig också, samtidigt som jag känner mig proppfull på energi. Tyvärr rinner den ju ofta ganska snart ur en också... Kram!

    SvaraRadera