Decemberläget

Livet har gått liksom ljuset på senaste tiden. Blixtsnabbt. Efter min vända upp norr, samma dag som vintern kom på allvar här nere, har min mage sagt ifrån med rejäl basröst. En akutvända hos doktorn hjälpte inte trots dubbla doser medicin, men en vecka till (efter rådgivning på apoteket istället) har gett resultat. För det går ju liksom inte för sig att stupa på målsnöret i december innan det barn som ska födas har fötts och så (Jesus, alltså. Jag är inte gravid igen.). Jag har tyvärr även lyckats bli rejält förkyld trots alla vitaminkurer och annat. Det tycks vara sant det där med att största delen av immunförsvaret sitter i magen. Så träningen är som en bleknad dröm just nu.

Igår insåg jag att min plånbok var försvunnen och förmodligen varit det sedan i torsdags. Mindre kul. Där har jag allt. Så lördagskvällen spenderades i telefon med polisen och banken och nu är det ju allt det andra. Körkortet. Träningskortet. Alla bonuskort och annat jag samlat på mig. Suck. Mest orolig är jag för stulen identitet. Men oroa sig är väl inte riktigt det jag bör.

Trevliga saker har ju också hänt. Vi har varit på några öppna hus med mingel och fika; idag hos min gudfar. Rubinen skötte sig helt ok för att vara 3,5 år och sockerhög. Han hittade snabbt en kompis som han kröp under borden med. Jag minns faktiskt hur det var när jag var i samma ålder.

Nu när de 30 dagarna är slut är det dags att hitta tillbaka till livet innan. Böcker tar jag och skriver om imorgon; Frida och Librarybeth!