Imorgon, aptidigt, bär det av på resa till Berlin. Jag och bästa L tar oss iväg på en - åtminstone innan alla barn - traditionsenlig tripp och trots att det förmodligen ser ungefär likdant ut där med kyla och vinter så är det MILJÖOMBYTE. Underbart. Faktiskt helt ljuvligt.
Men nu är ju också oron som störst. Tänk om det händer något med bussen? Tänk om det händer något med familjen medan jag är 8 timmar bort? Tänk om jag blir sjuk, någon i familjen blir sjuk etc etc. Attans, att det aldrig tycks vara möjligt att bara släppa allt tyngande och bara vara i det roliga; hotellnätter, shopping, vin och god mat, härlig tid på tu man hand med bästis. Suck. Jag lovar härmed att jag ska försöka låta oron vara. Så. (Men, tänk om....?)
Å det kommer gå så himla bra. Och om det händer något så är det absolut inte lika illa som du nu går och tänker på. Det är värre att gå och oroa sig än att faktiskt råka ut för det man oroar sig för. Om du nu dricker, så ta dig en välförtjänt öl och slappna av. Annars får du bara längta längta.
SvaraRaderaSlappna! Och ha SÅ kul!
SvaraRaderaHa en jätteskön resa! Förstår din oro! Det är nog en mors lott att vara orolig. Hoppas att den släpper under resans gång och att du kan vila upp dig och ha det mysigt på ett vuxet sätt, utan barnen. Vin, shopping och bästis lät ju som tre mycket bra förutsättningar iallafall ;-)
SvaraRaderaha det underbart! den där oron kan man kanske inte göra så mycket åt. Men kanske kan du ta ut den nu i förväg så att den inte stör din resa alltför mycket.
SvaraRaderakram!
Men tänk om.. du har det alldeles underbart just nu och barnen och familjen klarar sig finfint. :)
SvaraRaderaKatastroftankar är dryga å kan göra vem som helst nojjig. Hoppas dock att du kan släppa det å slappna av å ha det alldeles alldeles underbart...allt gott!
SvaraRaderaFröken K: Ja, visst tycks det vara så att det aldrig blir just det scenario som man själv tänkt ut som "värst" i huvudet som inträffar. Det hände heller ingenting annat än helt ljuvligt sköna dagar, utan någon annan att hålla reda på än mig själv och maken hade värsta flytet här hemma... Lyckat!
SvaraRaderamellanbarnet: Ja, med akut sömnbrist och en härlig öl på en semester-eftermiddag är det bara slappna av som gäller;)... Och sömnbristen botades, om än tillfälligt.
Magda.nu: Det var och är superbra förutsättningar och resan blev precis så bra som jag hade hoppats plus mer, eftersom hotellet vi brukar bo på hade bytts av bussbolaget mot snofsigaste 4-stjärniga-business-hotellet med UNDERBAR frukost. Kan ju verkligen inte bli bättre. Men oron fanns ju där - inte minst en timme ut på havet med trekvart kvar att åka...;)
C: Nej, jag tror inte man kan göra så mycket åt den och på något sätt är det väl bra att man inte tar allt för givet. På något sätt. Oron tycks dock bara öka över åren när den egentligen borde minska enligt all logik? Men det var i alla fall en urhärlig paus i vardagen! Kram!
Kajsa: Ja, tänk om;)... Och det hade jag ju förstås och det gjorde de sannerligen...
Toril: Katastroftankar är verkligen dryga och lyckas få ett sånt där rejält grepp om en om man bara släpper in dem minsta lilla... Men det gick att slappna av och det var alldeles alldeles underbart!
hur gick det då, kunde du bara vara..? svårt, men nyttigt att träna på. hoppas du haft det toppen!
SvaraRaderafru a: Jajamen! Visst gick det riktigt bra, men tankarna kom och gick inte minst under trista vägförhållanden och seg väntan på färja som var försenad av oklar anledning... Och jag har verkligen haft det hur bra som helst!
SvaraRadera