torsdag 3 september 2009

Ryggont och halsont

...som ännu inte brutit ut till någon regelrätt förkylning gör att det inte blir någon träning den här veckan heller, verkar det som. Redan förra veckan kände jag av halsen, men som sagt; ingen snuva eller feber än.

Pga av dålig träningsrutin var det inte heller chockerande nyheter att kiropraktorn inte kunde fixa vare sig bröstrygg eller nacke på ett tillfredsställande sätt i morse. Ytterligare en behandling fick bokas in. Utan att vara en gammal olyckskorp, kan jag ge mig på att det inte funkar då heller. Rörelsemönstret hos mig just nu är inte det mest ergonomiska hur jag än försöker. Att ta hand om två barn i de här åldrarna ÄR helt enkelt ingen höjdare för ryggen.
Dock är det ganska deprimerande att tänka, att om ryggen är så dålig nu, hur kommer den att vara om 30 år...? Jag tröstar mig med att om ca 1,5 år så kommer det inte riktigt bli lika många lyft per dag. Tills dess får jag lägga mina surt förvärvade kronor hos kiropraktorn.

3 kommentarer:

  1. Ulk, jag känner igen det där ryggonda... Som sagt, snart behöver du inte bära lika mycket och då lär det nog lösa sig. Och tills dess är det bara att stretcha höftböjaren/rumpan och träna magen/ryggen. Jag har äntligen kommit loss nu, två ryggskott senare...

    SvaraRadera
  2. Stackare!
    Men, kanske kan du ha bättre lycka än jag med att hinna med att få in träning i vardagen? Några minuter om dagen bara kan göra under för onda ryggar.
    kram!

    SvaraRadera
  3. Anna ser dej: Ja, det går ju överdrivet snabbt och ryggen stabiliserade sig faktiskt något när R började gå. Träning kom jag ÄNTLIGEN i väg på igår och stretchingen är ju helt klart det bästa. Självklart har du rätt i att man kan stretcha utan att träna... hihi. Måste ju klart börja göra det lite mer.

    C: Att få in träning i vardagen är verkligen inte det lättaste. När vi bara hade R var jag överenergisk och stack iväg innan maken gick till jobbet på morgonen för att hinna med ett träningspass. Dessutom gick jag dagligen i två timmar med vagnen från det att R accepterat den. Jag är väl inte riktigt där den här gången... Vi är i limbo mellan framåtvänd vagn för L och sele och där blir vi nog tyvärr kvar ett tag till. Lite surt. Kram!

    SvaraRadera