...är att man glömmer hur det var innan den kom och tror att den tillvaro man nu lever i av bara farten är en mer upplyst variant. Det är såklart till stor del sant. Jo, så är det ju. Men. Inte alltid. Och framförallt så tappar man förståelsen för och empatin gentemot dem som inte delar ens tillvaro.
Exempel; Jag har precis lagt båda barnen. Det sker ungefär en gång i veckan nuförtiden, ibland fler, och detsamma gäller för maken. No big deal. Lite rörigt, kanske. Lite väl mycket spring från a till b och sedan vidare till c, men det går ju faktiskt bra.
Och så var det då så här en gång och det var ju sant just då. Riktigt på allvar sant och ändå så svårt att riktigt förstå nuförtiden.
Å andra sidan kunde jag inte heller riktigt greppa fullt ut att andra situationer kunde bli lite knepigare. Som dilemmat med lekplatser utan inhägnad och TVÅ barn som vägrar lyssna till moderns röst och springer åt olika håll. Lika snabbt.
Livet helt enkelt. man glömmer lite hur det var...som jag sa till min vän häromdagen: Mådde jag dåligt när jag var gravid sista gången nu? Inte gjorde jag väl det?
SvaraRaderaoch hon tittade på mig, som om hissen inte gick ända upp, alla kor hade rymt från hagen och det var total kaos i bestickslådan, typ...men din foglossning då, illamåendet som gjorde dig sjukskriven 10 veckor på heltid, förstoppningen som höll på att starta din förlossning och ryggskottet, ryggskottet kära du?
hmf...man glömmer en del, och en del saker tar man med sig...som att det var ganska fint att vara gravid. oxå. någon dag sådär;)
kram till dig!
Ja, det är så det är. Man glömmer. Lever i nuet och har ingen tanke på att det skulle kunna vara på något annat sätt.
SvaraRaderaSäkert har du redan glömt hur mycket du jobbade för några veckor sen :)
Själv mindes jag med förvåning imorse att jag har ammat Lillan. Det hade jag helt glömt bort. Och då, när jag ammade, var det det viktigaste i världen.
Kram!
fröken blund slår dank: Haha, ja, och då är ju bloggen till en hjälp, eller hur? Inte så dumt faktiskt... Kram tillbaka till dig!
SvaraRaderaC: Hmmf, jag jobar fortfarande lika mycket, tyvärr. Jag glömde hur mycket det fylls på allt eftersom, men tanken var god;)... Och visst är tanken på amningen jättekonstig?! Jag kan liksom inte komma på hur det FUNGERADE... Kram!