Jag har i ett par månader nu, sen början av februari, sagt att "efter påsk blir allting lättare". Arbetsmässigt, menar jag ju då förstås...
Och nu sitter jag här och har egentligen nått målet när morgondagen blir till kväll. Upploppet, med andra ord. Nu är det bara att prestera max imorgon!
Jag är faktiskt riktigt trött, har lyckats skaffa mig ett sockerberoende och en extra del av mig själv runt midjan, lite sämre kondition (och jag skyller på förkylningen) och ett aptrist ryggont som borde åtgärdas (men hänger säkert lite samman med den dåliga konditionen, d v s träningsuppehåll...).
Och samtidigt är jag ju ganska nöjd. Faktiskt. Ja, faktiskt riktigt fasligt nöjd att jag lyckats simma mig igenom allt det där jobbet utan att stryka med på kuppen. Och att familjen mirakulöst verkar finnas kvar! Det är helt otroligt, när man tänker på det. Så nu ska här minsann downshiftas så där lite i smyg. Så det så.
Vad skönt att du kan varva ner lite nu, det låter som du haft så mycket på alla fronter ganska länge. Och man blir ju trött av att ha människor runt sig hela tiden, jag kan inte ens tänka mig hur det måste vara att ha ett så utåtriktat jobb som ditt (eller det är väl både väldigt utåt och inåtriktat egentligen), ett jobb där man inte kan glida undan och dricka kaffe i smyg utan måste orka möta alla människor hela tiden. Kan du inte berätta om det någon gång, hur det är att vara präst, jag är i alla fall väldigt nyfiken på hur du kom på att det var det du ville och hur det är att ha den typen av arbete. Hur som helst, du är väl värd att varva ner och ta det lite lugnt. Gör det. Njut. Var. Stor kram till dig!
SvaraRaderaJag skriver som anna här ovan, att det vore roligt om du berättade om ditt yrke. för det är ett coolt yrke du har. intressant. jag är nyfiken.
SvaraRaderaoch va 17, strunta i det dära med sockerberoende o lite extra om midjan. det är ju sådär ibland. det försvinner när resten gör det;)
men jag vet...lättare sagt än gjort...
stor kram till dig, och grattis. till att påsken är slut för nu;)
Härligt att du kom ut levande på andra sidan. Och att familjen är kvar!
SvaraRaderaHoppas du får riktigt bra med tid att varva ner nu och komma ikapp dig själv. Det finns väl ingen bättre tidpunkt att göra det på än under den skånska våren?
Och det där med magen och sockret, det löser sig!
Stor vårkram!
Ja, det viktiga är ju att du är nöjd, trots trötthet, lite sockerberoende och extra om midjan. Det andra, det löser sig. Det fixar du. Det är jag övertygad om. Heja dig! Och ditt yrke, ja det är även jag nyfiken på.
SvaraRaderabra jobbat! vad skönt att kunna känna så, och vara nöjd med det du åstadkommit även om det frestat på. välkommen till klubben för sockerberoende :)
SvaraRaderaAnna ser dej: Jo, det tar ju upp mycket av tiden, det där jobbet;) och visst är det ett ganska speciellt jobb på många sätt. Mer än ett jobb, om man ska vara sanningsenlig (vilket man ju ska). Grejen är ju att man får hitta en fungerande balansgång att gå mellan det som inte får berättas och det som får. Jag har kollegor som snuddat väl nära gränsen för vad som är ok att skriva om (dvs när en nära anhörig till någon inblandad skulle kunna snubbla på information som inte bör komma ut). Det kanske är därför jag undvikit området, men jag tror att man säkert kan skriva någorlunda öppet om vissa saker. Det är ju inte en sekt, direkt;). Stor kram tillbaka!
SvaraRaderafröken blund slår dank: Tack! Skönt att påsken är slut, ja!
Och, jo, lättare sagt än gjort. Jag har svårt att acceptera att saker och ting kanske aldrig kommer vara som för kroppsmässigt. Jag försöker vara lika cool som du (du har ju skrivit om det där ju), men jag vet inte, det känns som att teori och praktik är i KRIG hos mig. Och sen var det det där med yrket... Jag ska försöka skriva lite, men får fundera på hur och vad;) Stor kram till dig!
C: Ja, det känns lite läskigt ibland att allt är som man lämnade det när man återvänder efter långa arbetspass. Någon borde liksom resa sig upp och protestera;). Fast seriöst är det nog jag som tycker att det är jobbigast. Men nu ska det hemskt skönt att ta det lite lugnare (dvs inte en massa övertid) och njuta vår i skånsk mylla. Stor vårkram tillbaka!
Yogamamma: Tack, tack, tack för pepp! För, jo, det gör jag nog. Och allt måste inte fixas ögonaböj. Det gäller att ha lite tålamod.
fru a: Tack! Dubbelt upp;)!