Med sonen blev aldrig sjalen ett alternativ av någon anledning. Efter en månads fruktlöst kämpande med vagnspromenader fulla av skrik, gav jag upp och skaffade en babybjörn. I den hängde R varje dag; sovande och vaken, på fikor och promenader. Ibland i flera timmar. Säkert inte helt ergonomiskt, men bättre än en mamma med nervsammanbrott.
Nu testas sjal; mest för att få händerna fria och för att vi bytt den smidiga vagnen mot en phil and ted-syskonvagn som känns mindre kul med bara L i. Och sjalen är riktigt riktigt bra! Kul! Nu undrar jag mest varför vi aldrig tog steget under R's första tid. Tänk vad det hade underlättat!
sjal är toppen, bara man får in knyt-snitsen. vi använde den också mycket mer mer barn nr två.
SvaraRaderaFru A: Ja, jag fattar inte varför jag hade ett sådant motstånd till företeelsen tidigare. Förmodligen för att det kändes svårt att lära sig... Oerhört bra i alla fall!
SvaraRadera