Efter sonens nya hosta och dåliga sömn samt dotterns kolikskrik under natten, styrde jag med sjalad dotter kosan till... Jobbet! På helt frivillig basis dessutom, måste tilläggas. Morgonbön, fika och en del skvaller på chefens kontor avklarades innan L gnydde tillräckligt högt i sjalen för att tvinga hem mig de 150 meterna för amning. Och ytterligare ett kolikpass förgyllde eftermiddagen efter det att några ärenden sprungits på stan, återigen med L i sjal.
Nu är snart dagen "slut", dvs storebror och maken kommer hem. Just nu känns varje dags slut som en liten välsignelse. En dag till avklarad av koliken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar