På lekdate i parken inser plötsligt Pydd att hon är tredje hjulet i sällskapet av Rubin och kompisen L. Minst och minst kul.
Lilla fröken börjar med bestämda steg traska iväg bortåt parkstigen. När jag äntligen hunnit ifatt henne säger hon:
"Jag ska gå hem. Hejdå mamma!"
Sen fortsätter hon bestämt stega. Och så vänder hon sig, vinkar lite med handen och ropar:
"Hejdå pappa, hejdå R, hejdå alla. Nu går jag hem!"
Det kanske ska tilläggas att hon fick bäras tillbaka under ilskna vrål.
Vilket litet energiknippe :) Träffade en bestämd 2-åring idag hos dagmamman...men hon hade visst varit så innan också. Fast nu var det MER. Undrar om Skruttan blir så, det går att fixa det mesta med lite sånger och ramsor just nu...
SvaraRaderaÅ jösses så sött...lilla vännen...
SvaraRaderaså bestämd och kavat.
det var sannerligen en gullig historia:)
Hahaha hon tar ingen skit den lilla tjejen.
SvaraRaderaMen vad härligt! Skön livsinställning!
SvaraRaderaSoffy: Sannerligen! Det funkade faktiskt med lätt avledning tidigare med L också, fast nu går hon inte på några smarta försök... Hon vet EXAKT vad hon vill. Alltid. Suck.
SvaraRaderafröken blund slår dank: Hihi. Ja, det var faktiskt en sådan där "moders-hjärtat-flödar-över-händelse"...;)
Alison: Nix. Verkligen inte...;)
Anna Fredag: Ja, det har du helt rätt i. Hon vet vilka strider som ska tas!