Kvittot på att vi inte fantiserar fick vi idag.
Längdkurvan dippar.
Och när vi gjorde utredningen kring Rubinens mage för ganska många månader sedan var det just det; tillväxten såg normal ut om än något i underkant. Så ärendet lades ned.
Men nu är det inte så längre - han växer dåligt - och med ny ammunition ska jag ta mig an primärvården. Som jag under de senaste åren mist allt förtroende för.
Jag har lärt mig att om inte jag kämpar själv så är det ingen som kämpar för svar på mina frågor.
Men jag som föredrar klara besked mer än ovisshet, är ändå lite lättare om hjärtat idag. Och sol fick jag också. Och träning som löste lite knutar.
Och nu vill fixaren i mig fixa Rubinens magproblem. En gång för alla.
Åh, jobbigt för litet barn! Och angående primärvården: Ja vad ska man säga - tur för Rubinen att han har kompetenta föräldrar.
SvaraRaderaVilken tur att du har en fixare i dig. Ta fram den när det gäller kontakten med primärvården (för det lär ju tyvärr behövas) och låt den vila mellan varven så att den orkar.
SvaraRaderaKan han vara gluten-eller laktosintollerant?
Tänker som Maria här ovan. Vårt mellanbarn var allergisk mot mjölkprotein (dvs laktat) och hon växte dåligt... Men sedan kom hon ifatt, hon hade liksom en egen kurva.
SvaraRaderaSkönt ändå att det ska utredas. Jag skickar ett hejarop till dig när du tar dig an vården och all dess förgreningar. Man behöver vara stark. Ibland. Kram
Jag hoppas ni får en bra ny kontakt med primärvården, det känns tyvärr som det är så beroende av personen på andra sidan och dessvärre lär du nog behöva din kraft för att dra och pusha på. håller tummarna för er! Kram
SvaraRaderaBra, hoppas att du får ett bra bemötande!!! Det finns förhoppningsvis bra stjärnor där också!!!
SvaraRaderaånej. hoppas ni får fatt i nån bra människa som hjälper er vidare. skönt att ha något konkret att gå på... kram!
SvaraRaderaKajsa: Tack! Och jo, jag tänker faktiskt ofta på just det där med nätverk och möjligheter att höja sin röst. Att jag är glad åt att ha fötts i en familj där vi ifrågasätter och inte nöjer oss om vi inte känner att vi fått svar. Just nu känner jag att jag skulle donerat min mage till R om det var möjligt.
SvaraRaderaStilla tankar: Fixaren i mig är igång och vilar inte förrän vi fått hjälp. Jag tror att det är gluten. Allt tyder faktiskt på det trots nekande svar i somras.
annika: Tack för heja! Jag tror ju också på att det är något med födoämnen. Trots att vi redan testat allt i en vända. Fast jag har förstått att glutenintolerans är lömsk och ibland svår att hitta. Men nu gäller devisen att de måste bevisa för OSS att det inte är det. Kram tillbaka!
Anna ser dej: Jo, faktiskt var vår husläkare ovanligt tillmötesgående, men det var nog de orubbliga nya fakta som presenterades. Nu hoppas jag bara att det ska gå snabbt. Kramar!
Librarybeth: Ja, vi hoppas på tålighet och lyhördhet hos specialisterna den här gången. Annars får vi helt enkelt hitta andra vägar. Svar ska ges. Basta.
fru a: Jo, det är ju skönt med konkretion trots att det var grymt jobbigt att se dippen så där på pappret. Jag har gråtit en del och svurit en del över den förra "utredningen". Kram!