Bröllopsfest

Vi har haft lite otur, maken och jag. De senaste fyra bröllopen vi varit bjudna till har hamnat i värsta spädbarnstiden; två under sonens första fyra månader och två under dotterns första tre. Passning har inte direkt varit möjlig eftersom jag aldrig lyckats pumpa ut tillräckligt och vi aldrig lyckats öva på eventuell mjölkersättningsmöjlighet. Vi har trots detta faktum lyckats gå på tre av fyra och två av fyra har jag dessutom tjänstgjort på.

Blandningen av jobb och fest har bara varit rolig, mindre roligt har förstås varit den hägrande usla nattsömnen och det omöjliga i att få uppleva glädjeyran tillsammans med maken; i den där härliga bröllopspåminnelsen om allt det fina i det egna äktenskapet. Någon av oss har fått hänga med en liten skrutt som visserligen också är en påminnelse om det fina i vår relation, men som inte har den minsta förståelse för tal, middagar med fina kläder och löften i kyrkan.

Gårdagen bjöd dock på oväntad möjlighet att få festa båda två när farfar slet sig från lillkillen där hemma och kom till undsättning. I nästan två timmar rullades det vagn på Malmös centrala gator i den vackra majkvällen medan efterrätt avnjöts, dessertvin sippades, baren besöktes och minglandet kunde utföras utan skrikande/sovande barn på armen. Dessutom somnade lilla L sedan efter ett trekvart långt amningspass och då kunde det t o m dansas och morgondagens kommande trötthet glömmas bort.

Halv ett var jag i säng, efter en cykeltur genom stan (precis som på gamla dar) och några härliga kavringmackor hemma vid köksbordet med maken. Sedan bjöd lilla fröken på sovtid fram till kl 3.

Idag är jag vansinnigt trött, svimfärdig av intryck, vuxentid och sömnbrist, men, åh, så lycklig över att ha fått möjligheten att fira älskade väninnans intåg i äktenskapet med en så samarbetsvillig liten dotter som följeslagare! En helt makalös kväll!