Att se sonen stå oberörd i hällregnet idag och fixa med hinkar, bilar och vatten iförd tröja och byxor - sjöblöt-, påminde mig om att regn aldrig var något störande när man var liten.
Så min första impuls att kalla honom in under markisen, lät jag klinga av och istället fick hans lek bli en inspiration för kommande dagar. Inte klaga, inte sura; Varför inte bara klä sig i regnkappa istället?
Helt rätt tänkt!
SvaraRaderaDet är mysigt med regn (om man är rätt klädd).
Kram!
C: Ja, visst är det mysigt! Minns så väl ett regntillfälle då jag skrattande cyklade genom en vattenansamling som räckte upp till midjan (visade det sig). Det var liksom inte lönt att bli arg. Jag var helt genomvåt. Kram!
SvaraRadera