lördag 29 januari 2011

Reflektioner över detox

Bortsett från min hejdundrande förkylning som just nu sitter som en snorpropp i den övre delen av luftvägarna, så var det en hit med detoxen. Lite klandrar jag mig för att jag inte härdade 20 dagar utan avslutade på hälften (jag vet inte ens om nyttan är gjord på det viset), men det kändes åtminstone som halvt godkänt med tanke på att det var första gången.

När jag i onsdags tog min första kopp kaffe på ett tag smakade den inte gott. Det var helt enkelt inte ett gott kaffe och det kände jag i min besvikelse. Jag som längtat så! Jag skulle aldrig känt det i vanliga fall. Först idag var det gott kaffe i muggen när jag gjort det själv i pressobryggaren.
Likaså smakade vinet jag drack ute i torsdags väldigt mycket alkohol och mest det. Och chokladen som jag och maken skulle äta igår smakade bara socker. Efter två bitar var det rent ut sagt äckligt.

För mig bevisar det hur lätt kroppen anpassar sig efter det jag erbjuder den, men också att det som inte är så nyttigt faktiskt förlorar sin tjusning efter uppehåll. Smaksinnet tycks ha förbättrats mycket och jag blir snabbare mätt om jag äter sådant som jag undvikit under de här dagarna. Min mage som alltid krånglar har gått som en klocka under detoxen och först nu när jag fört in de undvikna grejerna igen, om än i liten skala, protesterar den. Suck.

Nästa gång jag kör en detox, kör jag antingen en intensivkur eller håller fast i 20 dagar. I vilket fall så kör jag kuren ut. Och jag gör det garanterat igen trots att förkylningen möjligtvis är en frukt.

5 kommentarer:

  1. Jag är imponerad av din detox. Själv har jag också en krångelmage och skulle kanske behöva göra något liknande. Sockerbegäret blev bättre när jag minskade mitt brödintag. Choklad som inte smakar gott känns ju trist ;) Men någon typ av detox vore kanske en välgärning mot magen. Problemet kanske kan bli att det blir för lite föda och jag måste ha mat för att kunna löpa.... vad är det för kur du kört?

    SvaraRadera
  2. Shit, jag hinner inte med. du bara spottar ur dig tänkvärda smarta inlägg och jag får så mkt frågor och tänker så mycket men det bara stockar sig!!!
    Berätta om den kyrkliga fastan...när är den? Jag är ingen hedning men jag har faktiskt ingen koll på sånt. och du är smart som detoxar. det borde jag oxå göra men jag vågar inte riktigt... men nu när jag läst om det både här och hos Torilen så blir jag lite sugen faktiskt. vi får se. och det där med begär...det är så sant som det är sagt. och alla borde prata mer med dem de lever tillsammans med. Jag tycker att jag o min man pratar och att vi känner varandra och har ett fint förhållande...men oj vad jag skulle vilja veta mer om hans innersta liksom. och hans tankar. Någonannangång är nu, och jag ska genast fråga ut honom en stund. Tack, K, för att du skriver så bra. Kram!

    SvaraRadera
  3. Librarybeth: Årligt talat är jag själv lite imponerad. Jag har aldrig varit någon som klarat av att dieta; kanske faktiskt för att jag inte haft någon direkt motivation. Fast nu var det ju julen och alla märkliga ovanor som satte in samt Torils mycket lägliga push som gjorde det lite lättare. OCH det faktum att maken också hoppade på. Annars hade det nog varit stört omöjligt. Min kur har inte egentligen handlat så mycket om viktnedgång utan rening. Jag har kört MethoDraine-tabletter och de föreskrifter som kom med dem; undvik rött kött, socker, alkohol, kaffe, vetemjöl och drick massor med vatten. Kolhydrater får man i sig på en massa andra sätt, så det borde inte vara problem för löpningen. Å andra sidan är en av restriktionerna att inte ta i för häftigt med träningen under detoxen. Jag tror att förkylningen är ett litet kvitto på att jag kanske gjorde det... Fast det var så oerhört skönt att känna den naturliga endorfinkicken! Jag kan i alla fall rekommendera den starkt!

    fröken blund slår dank: Tack fina fina du för en lika tänkvärd kommentar! Det där med partnerns innersta; jaaa! Jag vill också fråga! Och att ställa sig öppen för att svaret inte är det man räknar med att det är...
    Den kyrkliga fastan är 40 dagar innan påskveckan med start på Askonsdagen som i år är sen; 9/3. Sedan är det fastedagar alla dagar utom söndagar så sista fastedagen blir på påskafton. Oftast samlar man samtidigt in till något välgörande ändamål som lämnas i kyrkan på Palmsöndagen innan påskveckan börjar. Fastan kan se ut på olika sätt, men handlar om att avstå något och ägna sig åt det inre. Fundera, reflektera, skala av intryck, leva snålare kanske? Eller så kan man visa det i matval. Väldigt olika hur man tar sig an den. OM man gör det. Det har varit lite olika med det här också, måste jag ju erkänna... Kramar till dig!

    SvaraRadera
  4. TACK söta K för ditt svar!!! Jag funderar vidare! Tack än en gång.

    SvaraRadera
  5. Librarybeth: Häng på nästa gång! Efter semestern i sommar tror jag att jag kör en vända igen!

    SvaraRadera