Sommaren har varit helt ok, bortsett från att Skåne haft rent uselt väder. Regnet har känts konstant och fukten sitter i allt. Inte kul.
Men, barnen har varit på någorlunda glatt humör och så även vi föräldrar. Det är ju inte så dumt.
Och orsaken till att jag reflekterar över det just idag är för att jag håller på att bli GALEN på lillasysters trots. Det är, liksom regnet i Malmö, konstant. Det sitter i allt, precis som fukten. Upp ur sängen, byta blöja (glöm att ens försöka potträna en surpuppa), borsta håret, klä på sig, äta frukost, sitta vid matbordet, borsta tänder, sluta leka innan dagis, byta blöja igen och ta på byxor, komma till dörren, klä på sig ytterkläder, gå nedför trappan, sitta eller inte sitta i vagnen, hålla i handen och gå till dagis. Och sedan tar det vid på samma sätt vid hämtningen rapporterar maken. Och så kvällen. Likadant.
Jag andas djupt och övar mig i tålamod, men när varenda sak stöter på gnällpatrullen är det nästintill övermänskligt att hantera en morgon utan att själv vrålskrika eller slita ut sitt hår från rötterna. Jag hoppas att det är en fas. Jag hoppas att solskensflickan vaknar imorgon igen. För jag vet ju att hon finns där under allt det där nejandet och gnällandet.
Det är gnäll gnäll gnäll här också. Oavsett vad han vill så gnäller han. Vi har tre veckors semester tillsammans nu, och jag hoppas att det ska avta snart. Vi får bara hålla ut och stänga öronen. Lycka till!
SvaraRaderajag veeet...det är tungt med de dära ungarna. Tur för dom att de är så ljuvliga mellanåt för annars hade man ju sålt av dom för länge sen. Kram kram
SvaraRaderafacutvivas1: Jo, det är väl så. Hålla ut. Det har ju funkat hittills i alla faser, men ibland tänker man att man kommer att göra en "falling down"... Lycka till till dig med!
SvaraRaderafröken blund slår dank: Jo, man kunde väl aldrig ana. Och samtidigt.Ingenting ger mig större glädje. Attans vad dubbelt det är. Kramar!